ankiomuttan

Snacka om naturmänniska jag är idag, i morse runt tio följde jag med mamma och pappa och Ally ut på (i deras fall) vanliga promenad på helgmornarna, vi gick efter skoterleden och ni gissar rätt om att det var plums, plums. När vi kom in så blev det att leta fram brädan följa med Anki till backen och där insåg jag att denna dag skulle sluta illa. Först ramlade jag och träffade av en liten iskulle med min kära svanskota, sedan åkte en kille som va bakom mig (trodde han jag hade ögon i nacken eller!?) rätt in i mig så jag flyyyger nerför backen och slår mitt lilla huvud. Först trodde jag aldrig att jag skulle få se ljuset igen, men tro det eller ej, det fick jag.
Ändå utsatte jag mig för en skotertur ikväll, men det gick faktiskt relativt bra, just nu känner jag mig dock väldigt sne i kroppen, och jag överdriver faktiskt inte med att det känns HEMSKT! undra vad det kan bero på?




//Matilda